|
Pulsbaserad träning
Hästar är olika och därför finns det ingen träningsmetod som passar alla lika bra.
Intensitetszoner 1-5
Pulsbaserad träning innebär att hjärtat styr träningen och därmed styrs utvecklingen utifrån hästens egna villkor.
Ur träningssynpunkt är hjärtat kroppens viktigaste muskel, då det på ett objektivt och exakt sätt speglar hästens hälsotillstånd dag för dag.
Muskelfysiologisk och cirkulatorisk kapacitet varierar inom samma ras/ålder.
Hästar med stor andel snabba IIB-muskelfibrer bildar mer mjölksyra under arbetet och ska inte tränas lika som en med mindre andel snabba fibrer.
Pulsmätaren ger en precis och objektiv bedömning av träningsintensiteten, visar framsteg i träningen, är ett instrument för att skapa individuella träningsprogram och effektiviserar arbetsdagen.
Pulsmätaren ger återkoppling och fungerar som en spegel av kroppen vid träningen. Den ser till att anstränga hästen lagom hårt och signalerar om ansträngningen är för hög eller låg.
Tiden som avsätts för motion och träning blir effektivare använd.
Efter varje träningspass får man ett kvitto på vad som är gjort. Med tiden kan man följa hästens utveckling.
Pulsmätaren tolkar kroppens signaler och varnar för överträning eller när det behövs vila på grund av en begynnande infektion, hälta osv.
Att träna pulsbaserat innebär att hästen tränar inom olika intensitets-zoner (1-5), beräknade utifrån maximal hjärtfrekvens. Hästen tränar alltid utifrån sina egna förutsättningar.
1. MYCKET LÄTT
2. LÄTT FÖRBEREDANDE
3. MEDELHÅRD
4. HÅRD
5. NÄRA MAXIMAL TRÄNING.
Hästens vilopuls
Vilopulsen hos hästar varierar mellan 25-40 slag/minut (spm). Den är inte som hos människa påverkbar med träning. En låg vilopuls indikerar ett stort hjärta med stor slagvolym. En viktig faktor som pekar på stor aerob kapacitet.
Vilopulsen visar allmänt hälsostatus och förmåga till återhämtning i träning och tävling.
En kliniskt sjuk eller dåligt återhämtad häst har en högre vilopuls, därför är det bra att kontrollera vilopulsen vid misstanke om ohälsa.
Tag morgonpulsen 5 dagar i sträck och dividera med 5. Det ger ett genomsnitt som pekar mot hästens normalvärde. En avvikelse på + 6 spm visar med säkerhet på någon form av stress ex. begynnande infektion eller smärta från tidig hälta. Obs standardisering viktig.
Hästens maxpuls
Hästens maximala puls är det högsta antal slag som hjärtat kan slå vid maximal ansträngning. Den varierar mellan individer. Ett rimligt teoretiskt antagande ligger på 230 +/-10slag/minut. Fysiologiska skillnader förekommer både uppåt och nedåt.
Träning och ålder påverkar inte den maximala hjärtfrekvensen. Den är som vilopulsen genetiskt förutbestämd för varje individ.
Prestationsförmågan går inte att bedöma utifrån maxpuls.
Den maximala pulsen varierar med typ av arbete (sprint, backe, simning), påverkas av mediciner samt minskar vid utmattning och överträning.
Extrem uthållighetsträning minskar chansen att mäta den maximala hjärtfrekvensen.
Hästen når sin maximala puls ofattbart snabbt. För vältränade fullblod tar det inte mer än 8 sekunder. Inom 20-60 sekunder når alla hästar sin maxpuls.
Det är viktigt att känna till varje individs maximala hjärtfrekvens om man har för avsikt att träna utifrån pulsbaserade metoder.
Arbeta hästen två gånger i en flack backe mer än 1 minut under maximal ansträngning. Viss risk finns om backen är för brant, att mjölksyra utvecklas så fort, att hästen tröttnar och inte hinner uppnå mätbar maximal hjärtfrekvens.
Ett annat sätt att ta reda på maxpulsen är att tempoöka varje 400 m under cirka 2-3 minuter och vid maximal belastning mäta pulsen under 5-10 sek.
Utgångshastigheten för tränade löphästar bör vara 600-700 m/min (1,40-1,25 min/km)
Under laboratorieförhållanden utnyttjar man rullmatta.
Notera betydelsen av genomtänkt utfordring, rejäl uppvärmning med långsam stegring av intensiteten innan själva arbetsprovet samt att hästen är utvilad. Dagen före testet har den endast gått ett lättare arbete eller bara vilat.
Inledningsvis stiger alltid hjärtfrekvensen (pre-start reaction), 110 spm eller mer.Påselning, sadling och arbete utgör ett stresspåslag som stabiliseras inom ett par minuter. Ju bättre tränad hästen är desto fortare sker återgången till en jämn hjärtfrekvens.
All form av stresspåverkan på hjärtfrekvensen upphör från 140-150 spm.
Vid stigande belastning ökar hjärtfrekvensen linjärt i förhållande till hastigheten. Det sker mellan 140-210 spm, motsvarande 350-700 m/min. Därefter blir kurvans utseende flackare trots ökande hastighet.
|
