Hästens anatomi

Allmänt - värt att veta:

  • Yttre anatomi = Hästens delar, i vissa fall sammanfaller den med skelettet. 
  • Anatomi = Läran om kroppens uppbyggnad.
  • Fysiologi = Vetenskap om livsverksamhet.
  • Hästens är inte skapad för att bära något på ryggen, all ridning är slitage.
  • Hästen är ett flyktdjur - skapad för att kunna springa fort.
  • Skapnad = Den konstruktion som alla hästar har (orginal).
  • Exteriör, där vi kan hitta avvikelser i vinklar, halsansättning, musklernas fäste i skelettet osv, dvs olika kopior av orginalet.
  • 60 % av hästens vikt är förlagd på framdelen på grund av hästens tunga huvud och hals.
  • Jämnvikt, kroppshalvorna pendlar likfromigt omkring kroppens mittlinje.
  • Balans, hästen rör extremiteter (benen) med regelbundenhet.
  • Ryttaren och hästens tygndpunkt ska sammafalla, annars blir det obalans. Du kan jämföra med att bära en tung snedpackad ryggsäck.

 

Hästens fram och bakdel

Den huvudsakliga skillnaden mellan hästens fram- och bakdel är att bakbenet kan dra ihop sig som ett dragspel och fortfarande belastas medan frambenen bara går att böja bakåt och då inte belastas.
Bakdelen är fäst i det övriga skelettet via korsleden vid korsbenet (se bild på skelett längre ner). Frambenen däremot är helt fristående från det övriga skelettet och endast ihopfäst med muskler.

Bakdelen är skapt för att bära upp vikt samt för att producera kraft och frambenen kan ta emot kraften och sin egen vikt. Vinklarna i bakdelen bör sammanfalla med vinklarna fram.

 

Ben och hovar

När hästen står och sover vilar den alltid på ett bakben och låser de övriga benen.
Om du rider i hög hastighet mot stora hinder ökar risken att hästen råkar landa exakt samtidigt med båda frambenen vilket resulterar i att benen låser sig
och att hästen rumplar (slår en kullerbytta).

Hoven bör inte utsättas för maximal arbetsprestarion före 5 års ålder då den först då anses var fullt utvecklad.

Muskler

Hästen har ca 700 muskler och dess uppgift är att genom sammandragning och avslappning ändra vinklarna mellan två skelettdelar.

Myofibrill är den allra finaste delen av muskel och är en slags minitråd som utgör själva rörelsen.

Muskelfibrer, muskelbunt och muskelbuk är delar som hålls ihop av en "hinna" som bildar senan.

Ursprung/fäste = där musklen börjar/slutar. I varje muskelände finns en sena som är starkare än själva musklen.

Bröst och bukhåla

Brösthålan rymmer hjärta och lungor medan bukhålan uppfylls av fodersmältningsapparaten, urin och könsorgan.

Magsäcken rymmer ca 20 liter. Hela tarmkanalen rymmer ca 200 liter och den består av ca 23 meter lång tunntarm och ca 7 meter lång tjocktarm. Blindtarmen rymmer ca 30 liter.

Det mesta av fodret passarar hela tarmkanalen på 72-96 timmar. Det hjälper därför inte att fodra med "extra" mycket havra dagen innan tävling.

Skelettet

Skelettet anläggs redan i fosterstadiet men då som brosk. Förbeningen börjar vid födslen och fortsätter fram till det att hästen är ca 5 år. I båda ändarna av ett ben finns det tillväxtzoner. Ponnier växer upp till 8 års ålder, fullblod till ca 4 år och övriga växer till ca 5 år.

Skelettets uppgift är att:

  • Bära upp kroppen dvs att hålla kroppen upprätt.
  • Skydda inre organ i skallen och bukhålan, samt ryggmärgen.
  • Ryggraden har till uppgift att bära upp det som finns i bukhålan.
  • Fäste för muskulatur (utskott).
  • Förflyttning


Skelettet är den näst hårdaste materialet i hästens uppbyggnad, emaljen(tänderna) är hårdast.

Skelettet består av:

  • Rörben, nedre extrimiteterna(benen), rörbenen har märg inuti sig.
  • Småben finns i framknä, kota, has och öra.
  • Poröst ben är ett luftfyllt ben som hästens skalle. Det är lätt att skada.
  • Platta ben är bogblad och bäcken.


Hästen har ungefär lika många skelettben som en människa dvs ca 205-207 stycken. Kotpelaren utgör hästens längdaxel/överlinje från kraniet(skallen) till sista svanskotan.

Kotpelaren består av:

  • 7 st halskotor (atlas och axis heter de två första).
  • 18 st bröstkotor.
  • 6 st ländkotor.
  • 5 st korskotor (sammanväxta).
  • 18 st svanskotor (varierar mellan 15-24 st).


Totalt ca 54 st.

Hästens övriga ben är:

  • 18 par revben = 36 st.
  • Ett bröstben.
  • 34 st skallben.
  • ca 20 skelettben/fram- resp bakben.


Armbågsbenet som går från armbågen är tillbakabildat vilket gör att det är lättläkt eftersom det inte har någon funktion. Vissa delar av hästens delar förbenar sig aldrig utan kommer att bestå av brosk hela livet ex öron, mule, bogbladsbrosk (skyddar tonutskontten vid ex "rullning"). Det finns även brosk i änden på alla ben, ledbrosk, hovbrosk samt vissa delar av bröstbenet. Det finns inga nerver i brosk och brosk fungerar som stötdempande.

De 10 första revbenen är fästa i bröstbenet via brosk. Dessa kallas för "äkta revben". Detta för att lungorna ska kunna utvidga sig. Övriga 8 revben fäster inte alls eftersom hästen ska kunna vidga magsäcken samt för att kunna bära ett föl.

Det finns två typer av leder, dels gångjärnsled (knä) och dels kulled som roterar (höft).

anatomi